Känslosam

Idag flyter känslorna liksom utanpå. Redan när jag vaknade kände jag att det var en sån där känslosam dag. Jag har såna ibland.

Har läst det nya numret av Mama och har sedan bara blivit sittande i soffan framför brasan. Mama innehåller glamour, inspiration och en stor portion allvar. Jag gillar det. I det här numret presenterades årets mama som blev Sanna Lundell, sedan bl a årets bäst klädda mama, årets power-mama, årets mama-inspiratör och årets barnklädesdesigner. Alla fantastiska och fascinerande och lite avundsvärda mamas! (Jag vill också vara en årets-någonting-mama!)

Fastnade extra mycket för årets mama-hjälte, Sofie Karlsson som förlorade sin son Victor, 1,5 år i cancer. Läste lite på hennes blogg och blev förstås ännu mer känslosam. Det där oerhörda hemska som bara inte får hända. Att ens barn får en svår sjukdom och dör. Jag ryser ända in i själen, kan inte förstå hur man orkar gå vidare och blir rädd för alla faror som lurar på livets stig. Jag vet att man inte kan gå runt och oroa sig för framtiden men ibland knyter det sig i magen. Att bli påmind om hur skört livet är och inte ta det för självklart blir sån kontrast till vardagsslitet med gnälliga kottar kristimmarna mellan 17 och 19 då man ibland har lust att göra en reklamation...
Det är en gåva att få vara en hel familj och få vara tillsammans. Ska fokusera på det nästa gång frustrationen rullar in.