Hackad

Hackspett (Picidae)
Det finns över 380 arter av hackspettar och de finns över stora delar av jorden med undantag av områden som saknar skog. Det häckar dock inga arter i Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea, Madagaskar och inte heller på några av Stilla havets öar. (Bild och fakta från Wikipedia.)

Sitter just nu i bilen på väg hem till våra föräldrar. Elis kollar på Pettson o Findus, Lydia bläddrar i en bok och snackar goja. Det gör pappan också, fast i en mobiltelefon som förmodligen blir överhettad vilken sekund som helst. Min hjärna känns också överhettad...

Jag brukar kalla våra barn för "kottarna". Nu överväger jag ett namnbyte: "Hackspettarna". Ibland känns det nämligen som att de hackar hål i huvudet på mig med sitt prat och sina krav!
Det är så märkligt! Pappan kan röra sig fritt i huset i lugn och ro. Det är ingen som springer efter, pratar, frågar, gråter, skriker, sjunger medan han låångsamt och njutningsfullt shamponerar håret eller sitter och sk*ter i tjugo minuter medan han kollar aktiekursen. När han pratar i telefon får han också vara i fred och vid datorn. OCH SÅ VIDARE.

Min värld är inte riktigt likadan. Medan jag duschar öppnas kabindörren femton gånger och lyckas jag någon gång tvåla in hela mig med stängd dörr måste jag balansera på ett ben för att hålla igen dörren med andra benet. Och då står något av barnen utanför och skriker för att dörren inte går att öppna.
Under tiden som jag springer fram och tillbaka för att packa inför resan följer två barn mig som små skuggor och frågar tusen frågor, berättar intressanta saker som jag inte förstår mig på, vill ha hjälp med diverse problem och önskemål. Och sen kan vi lägga på några konflikter som ska lösas på det. Som rosen på prinsesstårtan kan man säga.
Nu, under tiden som jag bloggar, berättar Elis för mig att Pettson är en gubbe och att katter kan klättra i träd... Japp! Visst är det så!

Det är därför jag överväger att kalla dem hackspettarna; för att det liksom är något som hackar mig i huvudet i hela tiden. Jag vill inte klaga på mammalivet men det vore så skönt om de ibland kunde hacka pappan lite i huvudet!

Jag kan inte annat än att fundera en aning över föräldraledighet, ansvar, roller och allt det där. Borde kanske forska på området. (Linda, var det inte du som skulle börja forska om genusfrågor till hösten?!) Men nu är vi framme i Mörlunda och jag ska hacka lite på min egen morsa!

Ha en riktigt najs kväll!
Ps. Min man är en fantastisk pappa, tro inget annat!