Delad passion

Man kan ju inte annat än att vara lite stolt över att tösabiten går i mammas fotspår!
Det har nämligen visat sig att hon delar min passion för mazariner. Farligt för mammafiguren men ack så gott! Och Lydia behöver ju inte bekymra sig för figuren, hon är redan perfekt!

Glad midsommar

Är just nu i Växjö och firar midsommar så det ryker!

Gårdagen tillbringade vi på ett alldeles fantastiskt Astrid Lindgrens Värld. Lagom mycket människor, glada lyckliga barn, bästa vänner, sol och rolig underhållning! Och så en massa ljuvliga blomster! Här är Lotta på Bråkmakargatans lilla cykel bland blommande lavendel.


Och nu, vet ni vad!? Det är semester! Sju l å n g a underbara veckor ligger framför oss nu. Jag njuter!

Elis njuter också! Av att vara tillsammans med bästa kompisen Stina! <3



GLAD MIDSOMMAR TILL ER ALLA!

Sommaren invigd

I helgen har vi varit på "topmanagementmöte" i Eksjö. Nu känns det verkligen som att sommaren är invigd! Suveränt god mat och dryck, sju glada lekande barn och kvällssol som brinner i håret. Här kommer några bilder!

















Tack familjen Malmqvist (Eksjö) och familjen Franzén (Norrköping) för toppenhelg!

Plast och tejp

I tisdags kväll anlände farmor hit för att avlasta under tiden som pappan är i Stockholm. Farmor steker raggmunk, passar barn, leker, rastar hund och stryker 3 veckors (!) tvättberg. Det är underbart!

Jag har kikat lite på Hemnet om det finns någon trevlig lägenhet för farmor och farfar här i Älvängen. Det finns två som skulle passa. Toppen! Farmor och farfar i den ena och mormor och morfar i den andra! Jösses, vilket lyxigt mammaliv jag skulle leva! Jag skulle vara så vältränad så ni kan inte ana och frysen så till bredden fylld med bullar och kakor att jag skulle kunna bjuda hit mammor och barn i parti och minut! Mörka ringar under ögonen skulle vara ett minne blott och eftersom jag skulle vara så pigg och utsövd skulle jag aldrig bli irriterad på barnen. Aldrig någonsin.

Jag har tänkt ta upp frågan om flytt innan lördag. Känns lite pirrigt...

Skämt å sido... Det här med träningen gäckar mig lite. Igår kväll berättade nämligen Elis för mig att magar kan vara hårda som plast. "Fast det är ju inte din mage mamma, den är så mjuk", sa han sen. Det vore väl katten också om man inte skulle kunna få plastmage trots att man förvarat två bebisar därinne! Imorgon ska jag minsann gå och köpa mig en pilatesboll! (Hur går det med din Susanne!?)

För att göra det hela ännu lite svårare för mig har Elis kommit på att det är väldigt roligt att lägga på ost (massor av ost) på varma mackor. Han tycker nämligen att det är nästan som tejp. Ja, så kan man ju se det. Och Elis älskar att använda tejp. Han tejpar nyckelhål, tårna, håret på lillasyster, i taket och på geléhallon. Tejp är väldigt bra till väldigt mycket.

Men om nu släkten flyttar hit så gör det ju inget om han "tejpar" mackorna. Jag kommer ju hinna träna bort de där extra kalorierna i ett nafs! Jag satsar på en pleximage! Hur enkelt som helst!

91

Idag skulle min mormor ha fyllt 91 år och det är snart 1 år sedan hon flyttade till himlen. Trots att hon fick ett långt och friskt liv tycker jag ändå inte att hon levt färdigt och det är svårt att acceptera att någon som alltid funnits inte längre finns. Jag önskar så att både mormor och morfar skulle fått vara med och se våra ljuvliga ungar växa upp.

Mormors födelsedag har alltid varit en speciell dag. Vacker försommar, början på lov och ledighet... Den bästa tiden på året!

Idag har jag inte kunnat fira någon, men ikväll tänder jag ljusen som stod på hennes kista och njuter av hennes mårbackapelargon. Jag minns och saknar både mormor och morfar extra mycket. För de var de bästa. <3

Bokstavstrenden

Japp, bokstavstrenden håller i sig och verkar vara här för att stanna! Det är bokstäver på precis ALLT! Nu är det dessutom så enkelt! I alla fall när det gäller väggdekorationer! Man köper en färdig walli och klistrar upp på väggen. Smack!

Nä, tacka vet jag ett äkta hantverk à la 1998 när jag skar ut 54 bokstäver (och en punkt) med en liten skalpell på självhäftande bråkig plast. Bokstäverna hade jag skrivit ut från datorn på ett vanligt sladdrigt papper. Efter några skärsår och ett rejält skav på långfingret fick jag upp plasten på väggen och svampade försiktigt, försiktigt för att färgen inte skulle krypa under plasten. Det gjorde det förstås ändå och så fick jag fniska till nästan varenda bokstav med pensel. Två dar tog det men shit vad bra det blev!!

Vår resa har mål
ibland mellan känsla och dröm
men utan dig
fattig.

Minns ni? Det var Kurre som skrev den lilla dikten till mig med kylskåpsmagneter och när han under en helg var och hälsade på hemma hos sina föräldar passade jag på att få upp den på väggen i köket.
När vi flyttade ifrån Mörners väg målade vi över texten, den var ju liksom bara vår. Kruxet var att den grå nyansen vi hade på väggen var svår att få till exakt så vi lämnade efter oss en lite gråare rektangel.
Flera år efter att vi flyttat därifrån såg vi nerifrån gatan att hyresgästerna hade kvar vår snygga grå köksfärg men satt en tavla över rektangeln. Hi hi!

Eftersom jag är så.... ja, vad är jag egentligen?! Prestigefylld? Snål? Pysslig? I vilket fall; jag tänker ofta när jag ser nåt som jag vill ha att "det där kan jag göra själv. Det blir nog minst lika snygg och dessutom blir det enormt mycket billigare"!

Så har det varit när det gäller bokstavstrenden på smycken! En silversmideskurs har stått högt upp på min önskelista. För banka in bokstäver i silver det klarar väl vilken hyfsat pysslig människa som helst!?
Nu har jag lagt ner den där ambitionen för ett tag! När man liksom inte hinner plocka in tvätten (eller blogga) så kanske det inte är läge att stansa silver...

Därför överraskade jag min man igår med nya ringar till oss! Gjorda av någon annan. So what!

Vi har två var med texten: "Elis/Lydia älskad från första stund" och sedan deras födelsedatum stansade på kanten. Kurres ringar är bredare än mina och dessutom oxiderade. Mina, som ni ser i förgrunden ger ett litet smäckrare intryck utan oxideringen.

Snygga tycker vi som bär dem!

Möjligheternas stig

(Solberga, Mörlunda)

Jag undrar vart stigen leder. Mitt livs stig alltså.
Den efterlängtade semestern närmar sig med stormsteg och efter semestern kommer höst med nya tider för vår familj. Lydia börjar på dagis och jag blir arbetssökande. Det låter urtrist och fult. Jag försöker fokusera på att det är möjligheternas tid men ibland kommer ångesten krypanden. Tänk om ingen vill ha mig?!

Ni som känner mig vet att jag vill vidga mina vyer lite och pröva på nåt annat än lärarjobbet. Ibland dyker det upp nya tankar och visioner. Som när jag var på Blomsterlandet (det är för övrigt där som ni ska handla ALLA era växter gott folk!) för någon månad sen och kikade in i Hasselfors Gardens briljanta och vansinningt snygga växthus. Eller trädgårdslider som det kallas med ett finare namn. (VILL HA NU!)


Foto: Hasselforsgarden.se

I förbifarten haffade jag en katalog från Hasselfors. Den är min nya avkoppling! Jag kan bläddra fram och tillbaka flera gånger om och bara njuta av de fantastiska bilderna, texten och katalogens utformning. Och vet ni; jag önskar att det var mitt namn som stod där längst fram i katalogen. Fotograf: Cecilia, Text: Cecilia, Illustrationer: Cecilia, Produktionsarrangemang: Cecilia, Koncept: Cecilia...
Visst, kanske blir lite tight att ha alla de där rollerna men oj, vad roligt det skulle vara att arbeta med ett sånt projekt!
Undrar om Hasselfors behöver en gammal avdankad lärare?! Förmodligen inte, de verkar ju ha rätt folk på rätt plats!

Här kommer några sköna bilder från katalogen. Besök också hasselforsgarden.se

Hackad

Hackspett (Picidae)
Det finns över 380 arter av hackspettar och de finns över stora delar av jorden med undantag av områden som saknar skog. Det häckar dock inga arter i Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea, Madagaskar och inte heller på några av Stilla havets öar. (Bild och fakta från Wikipedia.)

Sitter just nu i bilen på väg hem till våra föräldrar. Elis kollar på Pettson o Findus, Lydia bläddrar i en bok och snackar goja. Det gör pappan också, fast i en mobiltelefon som förmodligen blir överhettad vilken sekund som helst. Min hjärna känns också överhettad...

Jag brukar kalla våra barn för "kottarna". Nu överväger jag ett namnbyte: "Hackspettarna". Ibland känns det nämligen som att de hackar hål i huvudet på mig med sitt prat och sina krav!
Det är så märkligt! Pappan kan röra sig fritt i huset i lugn och ro. Det är ingen som springer efter, pratar, frågar, gråter, skriker, sjunger medan han låångsamt och njutningsfullt shamponerar håret eller sitter och sk*ter i tjugo minuter medan han kollar aktiekursen. När han pratar i telefon får han också vara i fred och vid datorn. OCH SÅ VIDARE.

Min värld är inte riktigt likadan. Medan jag duschar öppnas kabindörren femton gånger och lyckas jag någon gång tvåla in hela mig med stängd dörr måste jag balansera på ett ben för att hålla igen dörren med andra benet. Och då står något av barnen utanför och skriker för att dörren inte går att öppna.
Under tiden som jag springer fram och tillbaka för att packa inför resan följer två barn mig som små skuggor och frågar tusen frågor, berättar intressanta saker som jag inte förstår mig på, vill ha hjälp med diverse problem och önskemål. Och sen kan vi lägga på några konflikter som ska lösas på det. Som rosen på prinsesstårtan kan man säga.
Nu, under tiden som jag bloggar, berättar Elis för mig att Pettson är en gubbe och att katter kan klättra i träd... Japp! Visst är det så!

Det är därför jag överväger att kalla dem hackspettarna; för att det liksom är något som hackar mig i huvudet i hela tiden. Jag vill inte klaga på mammalivet men det vore så skönt om de ibland kunde hacka pappan lite i huvudet!

Jag kan inte annat än att fundera en aning över föräldraledighet, ansvar, roller och allt det där. Borde kanske forska på området. (Linda, var det inte du som skulle börja forska om genusfrågor till hösten?!) Men nu är vi framme i Mörlunda och jag ska hacka lite på min egen morsa!

Ha en riktigt najs kväll!
Ps. Min man är en fantastisk pappa, tro inget annat!

Nolhaga

Idag utflykt till Nolhagaparken, Alingsås. Perfekt ställe för mammor, pappor och busiga barn! Vacker miljö, lekpark och "djurpark" i ett.
Hängbukssvinen bekymrade de små damerna lite men i övrigt var humöret på samtliga deltagare på topp hela dagen!

Iris och Lydia

Jack och Elis