Jag har fått cravings. Man brukar ju få det när man är gravid... Ni vet, begär efter allt möjligt konstigt. Bananer, choklad, murbruk och jag vet inte allt. Nu är jag ju inte gravid men jag lider av cravings ändå. Jag äter två mazariner från "Vá gott!" om dagen. Minst. Det är knappt jag vill erkänna det men det är sant. Ni som umgåtts med mig under några dagar vet och kan intyga att jag inte far med osanning här på bloggen.
Det måste vara amningscravings jag har fått. Jag har i alla fall döpt det till det. Vad skulle det annars vara?!
För några veckor sedan var jag på BVC för att vaccinera Lydia. Alltid lite pirrigt inför ett vaccinationsbesök eftersom man vet att det brukar sluta med en hel del skrik. Två stick skulle det bli den här gången till och med, ett i varje lår.
Lydia sa inte ett knäpp! Rynkade bara lite på ögonbrynen och fortsatte sedan att leka vidare med mitt halsband. Nu är ju frågan om det är Elis doktorsövningar som har gjort henne extra tålig eller om det är tjockleken på låren som skyddade henne. Eftersom sköterskan sa "såna där lår passar perfekt att ta sprutor i" anar jag att det är det sistnämnda... Kan det vara mina amningscravings som gjort henne så trind? Mazarinlår är i alla fall gosiga... Synd bara att jag tycker mig skymta en mazarinmage också. På mig själv alltså. Det är inte lika gosigt.
Ibland får man ha sådana perioder då man gottar i sig varje dag. På sommaren brukar man ta med fikakorgen, även i trädgården!
SvaraRadera