Sippecke

Sippecke. Smaka på det ordet. Sippecke=gräsklippare, taget direkt ur Elis alldeles egna ordlista. Bra ord! Numera använder de flesta i släkten inte ordet gräsklippare längre utan ordet sippecke. Det är ligger så bra i munnen och så blir det ju inga missförstånd.

Efter att vi flyttat till det här huset med den stora tomten har sippecken blivit ännu viktigare. Pappan är verkligen NITISK när det gäller gräsmattan. En del pappor putsar på bilen eller nåt annat "pappagöra" men det gör inte pappan Lagergren. Han klipper gräs och klipper gräs. Nu har mördarsniglarna invaderat oss också så nu klipper han dem med.

Sedan jag började blogga hänger kameran ständigt med men idag önskade jag verkligen att det var videokameran som jag hade i ett band runt halsen istället. Det videoklippet hade sannerligen gjort succé här!

Efter att Lydia sovit sin förmiddagslur drog jag upp rullgardinen och fick se pappan köra runt i racerfart med sippecken. (Visste inte att det kunde gå så fort!!) Så skulle han stanna till för att plocka undan en gren och lade i friläget (trodde han) och hoppade av. Det var bara det att sippecken fortsatte framåt utan honom i samma racerfart. Jag brukar gnälla lite på Kurre att han är så långsam och inte kan skynda sig men shit vilken fart han fick! Att få tag på en sippecke som tydligen kör runt med gasen i botten och så hoppa på i farten det ser så roligt ut så ni kan bara inte ana! Så fort jag bara tänker på det skrattar jag fortfarande så att jag får tårar i ögonen. När han väl kommit på igen var sippecken ute på gatan men han kör bara vidare, till synes helt oberörd, in på tomten igen och är lyckligt ovetande om att jag sett spektaklet från fönstret. (Vem vet hur många mer det var som såg! Fniss...)

Kurre har blivit en riktig sippecke-cowboy! Det är såna här små upptåg som förgyller tillvaron efter en lång amningsnatt... Länge leve sippecken!