torsdag 27 januari 2011

Löpa linan ut

Jag är ensam vuxen i huset onsdag-lördag. (Om man inte räknar Nelzon förstås. Men har är ju snarare ålderdomlig än vuxen och tar dessutom inget större ansvar för att vardagen ska flyta på smidigt. Inte en enda korg med ved har han burit in dessa dagar till exempel, men att ligga och dra sig framför spisen, det går bra!!)

Jag har laddat både mentalt och praktiskt för mina ensamma dagar. Kylskåpet är fyllt till bredden och dagarna planerade. Jag har höjt min tålamodsribba några centimeter och lagt ner en massa måsten. En dag i taget.
Under tiden barnen roat sig på dagis idag har jag passat jag på att vila mig och dricka kaffe i lugn och ro. Och skickat en tanke fylld av beundran till ensamstående föräldrar!! (Som ensamstående förälder kanske man dock inte har ovannämnda husdjur att springa ut med stup i ett...) Det är skönt att veta att ett tåg kommer rulla in på centralen på lördag innehållande en äkta make och pappa som passar in i mitt pussel!

Elis alldeles egna rum är så gott som färdigt och han är så stolt.
- Tack mamma för mitt fina rum! Här inne kommer jag aldrig att stöka till, sa han igår kväll när vi spikade upp dagisfotot.
Jag ångrar att jag inte spelade in det där. Som en liten påminnelse bara.


På Lydias rum står vi fortfarande och glor i taket. Ikväll ångrade jag mig bittert att vi överhuvudtaget påbörjade ommålning av taket där. Efter två strykningar lyser de eländiga bruna plankorna fortfarande igenom. Det suger som en öken. Bokstavligt talat. Hur mycket färg jag än slabbar på är det som att färgen rinner igenom plankorna. Märkligt bara att färgen tycks rinna uppåt... Efter halva rummet hjälpte varken målbildstänkande, energisk musik eller mörk choklad. Det är absolut skittråkigt att måla tak. Men nu måste vi löpa linan ut. En annan dag.

Angående tjänsten jag sökte; har inte hört ett ljud.

Angående pappans snarkningar; snarkspray från Apoteket verkar ha effekt och tröttheten har minskat något. Yippi!

Angående Lydias läpp; det syns inget alls om hon inte fryser väldigt mycket.

På tal om något annat; våren kan komma nu. Det är helt okej för mig.

3 kommentarer:

  1. Håller med om att våren kan komma så man kan köpa en cykel och cykla till skolan, måste bara bli piggare först. Dock känns det som att upptäcka Växjö får vänta ett tag för om jag bara blir är helt vimmelkantig efter att ha skrivit detta, så kan inte inte vara bra att påbörja en utflykt i denna stad!

    SvaraRadera
  2. Jag måste säga att du är duktig som rer ut allt. Jag hoppas det går bra Här hemma går allt sin jämna lunk Kram till er alla Vi ses Martha

    SvaraRadera
  3. Tack för det, Martha! Skönt att det lunkar på därhemma i Tulunda och härligt att du nu kan hänga med igen med din nya dator!

    I natt har Lydia kräkts igen så det har blivit lite extra arbete med tvätt och kinkig tjej. Hoppas på bättre dag imorgon! Kramar

    SvaraRadera