Jag dissar!

Jag dissar Media Markt! De skickar ut en massa reklam om att allt annat är puckat men puckade kan de kalla sig själva!
I veckan fick vi ett reklamblad där de annonserade om massa bra priser och en massa trevliga evenemang under lördagen, bl a besök av Nicke Nyfiken. Elis älskar Nicke Nyfiken och mellan 11.00 och 15.00 skulle Nicke vara på plats butiken. Alltså bestämde vi oss för att åka och Elis var förväntansfull hela förmiddagen.

Kl 14.00 var vi där men ingen Nicke syntes till. Vi fick veta att han precis gått... Nån mesig kille med ett töntigt flin som jag pratade med svarade att han inte visste varför han inte stannat tiden ut men att vi kunde vara kvar och lyssna på Jessica Andersson istället. Förmodligen att Elis tycker att Jessica Andersson är lika kul som Nicke Nyfiken. Inte.
Elis var jättebesviken och det är ju inte helt enkelt att förklara varför Nicke plötsligt bara gått hem. Fick dra en vals om att Nicke fått så ont i magen. Men jag blir så arg på sånt här och tycker att det är så nonchalant mot alla barn! Personalen på Media Markt har dessutom inte varit särskilt proffsiga när vi varit där innan heller så nu kan de ta sig i brasan! Jag dissar, dissar, dissar!

Utsövd Lydia

Den här lilla damen har sovit sin första hela natt! Somnade 19.30 igår kväll och vaknade 08.00 idag. Det ni! Själv har jag vaknat och sovit ytligt som vanligt trots att jag sover i annat rum. Antar att det tar ett tag innan jag får tillbaka min normala sömnrytm.

Pigg och glad upptäcker Lydia nya saker. Idag är det full fräs vid trummorna och hon är så lycklig över sin nya färdighet! Det verkar som att båda våra barn har begåvats med taktsinne och musikintresse. Snart kan alltså även Lydia vara med i bandet och ta över rollen som trummis!



Nu är det dags att sätta ljus i utegranen! Lycka till med era adventsbestyr om ni inte redan är klara förstås!

Research

Foto: KlevelandORD

Jag är en mästare på research på internet. Fråga mig om något och jag tar reda på det åt dig!

För ett tag sen såg jag en riktigt snygg familjekalender att sätta på väggen (en almanacka med kolumner för alla familjens medlemmar). Det är ju en sån fantastiskt bra uppfinning och vi har kört med "Ensamma mamman"-almanackan i flera år. Så fick jag syn på den här och den hamnade genast på min vill-ha-lista.

Har letat och letat inför 2010, i affärer och på nätet. Och så idag hittade jag den äntligen! Men så besviken jag blev... Tjejen som driver KlevelandORD och har formgivit den har tagit en paus för att ägna sig mer åt familjen. Typiskt.
Nu blir det Ensamma mamman igen eller en faktiskt riktigt snygg från Åhléns (tack Sofia för tipset!) men rutorna var så små. Måste typ lära mig stenografi för att få plats med mina anteckningar.

Dagispyssel

Elis är på dagis och jag hoppas att det går bra. Han tycker tyvärr inte att det är så kul att åka till Båtsman längre. Alltså; han gillar Båtsman men han vill att jag också ska vara där och avskedet när jag ska åka hem igen är inte roligt. Inte för mig heller...
Det är så lugnt och tyst här i huset idag (Lydia sover) och jag har pysslat lite med Elis pärm som han ska ha på dagis. Det ska finnas lite bilder på familj, kompisar och sånt som han gillar att göra. Jag minns inte när jag kunde sitta och klippa och klistra ifred senast. I like it!

Har börjat klura lite på årets julkort. Redan färdiga eller hemmagjorda? Jag hoppas i alla fall på många kreativa julkort från nära och kära i år! Bäst ni sätter i gång! ;-)

Söndagsskola

"Minst 38 000 räknar vår stora lärarkår, och ingen enda av dem betalt för mödan får! Och gladast bland de glada nog våra egna är. Vid söndagsskolans julfest vi tackar dem så här."
Eller: "Vi redo är att andra ljuset tända och lyss till Jeremias ord så kända." Osv osv...

Så läste vi; vi söndagsskolebarn i början av 80-talet. Det var julfest och vi stod framme på scenen i en liten rad med en mikrofon som vi skickade mellan oss alldeles för fort och läste verser, knappt hörbara för åskådarna. Men gulligt, gulligt... Och så ordentliga barn med rosett i håret och finaste kläderna. Det ni... That´s me and my husband! Ja, han hade ju ingen rosett förstås, men säkert finaste hängslena.

Både Kurre och jag var flitiga söndagsskolebarn. Varenda söndag blev vi skjutsade till kyrkan av generösa församlingsmedlemmar som åkte en liten tur i samhället för att hämta upp inskrivna barn. Kurre och jag åkte inte i samma bilar, vi tillhörde olika "rutter" men vi sågs i kyrkan. Jag minns Kurre som den där stora killen som spelade på en enorm trumpet (trombon) och alltid slarvade bort sin verslapp. (Jag som ville vara så ordentlig kunde förstås verserna utantill redan första övningssöndagen trots att jag inte riktigt förstod vad de handlade om.)

Så här i slutet på november var övningarna inför julfesten i full gång. Vi satt snällt (?) i bänkraderna och väntade tills vi fick gå upp och öva på att läsa vår vers, spela eller sjunga. Verser blev man tilldelad men sånger fick man välja själv.

Jag spelade "Nu tändas tusen juleljus" på blockflöjt nåt år och samma sång på gitarr ett annat år. Kurre minns ingen av sina sånger, men spelade gjorde han. Det är möjligt att han också spelade "Nu tändas..." för det spelade ju ingen större roll om flera barn uppträdde med samma sång på samma fest.

Min mamma har påbörjat någon slags enorm rensning av huset. Ena dagen vi pratas vid är hon i bastun (som används till förvaring) och plockar, nästa dag i tvättstugan och näst-nästa dag i klädkammaren.
Mamma är inte så mycket för att slänga saker men behöver uppenbarligen frigöra utrymme för att få plats med en del av mormor och morfars grejer. Därför kommer det hem all möjlig bråte till oss. Så fort det går en bil till Älvängen är det nåt som hänger med. Typ en namnskylt jag gjort i träslöjden, en Cecilia-mugg eller tavla.

Häromdagen dök en bunt med små verslappar från söndagsskolan upp på posten. Det drog igång en del minnen hos både Kurre och mig. Ibland var man ju urtrött på att fara iväg till söndagsskolan men i det stora hela har vi bara trevliga minnen därifrån. Men verserna... jag vet inte, men det kanske inte var söndagsskolefröknarnas bästa koncept.

Så blött

Helgerna brukar försvinna så snabbt förbi men den här helgen har faktiskt känts riktigt rejäl! Vi har hunnit med allt det där som en helg ska innehålla... I fredags hade vi trevliga gäster på middag. Sex vuxna och sju barn = mycket stoj, bus och glada skratt (och framåt natten lite tårar hos vissa när tröttheten tar överhanden). I lördags, soft dag med långpromenad och middagslur för alla fyra. Idag söndag, lite pyssel här hemma och så söndagsstek. Jajjamensan!

Och jag... jag har fått sova lite mer än vanligt! :-) Pappan har tagit över nattpassen med lilltösen. Nu är det andra natten i rad som jag pluggar i öronproppar och breder ut mig i egen säng. Förhoppningsvis blir det här en vändpunkt och alla i familjen Lagergren kommer att bli lite piggare!

Idag fick jag tvinga ut Elis i regnet för att vi åtminstone skulle få lite frisk luft och lite dagsljus på oss. Ljus vet jag inte om vi fick så mycket av, däremot regn. Jag hoppas att veckan som ligger framför blir lite ljusare. Annars får jag nog bege mig till nåt ställe med ljusterapi. Ljusterapi och mer sömn. Det låter som ett bra koncept för mig... Kommer att se ut som 20 igen!

Båtsman

Elis nya förskola heter Båtsman. (Avdelningen Snäckan.) Inskolningen har gått över förväntan de tre första dagarna men idag blev det tvärstopp... Anledningen är att vi inte har kunnat gå dit alls idag. Både Lydia och Elis har feber och hosta. Typiskt, nu när vi fått en så god start!

Elis sa ikväll att det inte gjorde så mycket att han var sjuk för han var glad ändå. Skönt! Lydia är dock lite mer missnöjd över sin situation. Hoppas, hoppas att de båda är piggare imorgon!


Här är Elis "inskolningsfröken" Katarina.
- Å, vad fin du är, sa han till henne igår när hon hade flätor.

Sötunge!













Och så Elis tillsammans med fröken Anki och Lille Skutt.