Årsdag

Idag är det ett år sedan vi flyttade från Växjö till Älvängen. På onsdagsmorgonen den 28 januari 2009 traskade tre coola killar in och packade ihop varenda liten pryl i vår lägenhet och drog iväg med en stor lastbil med släp. Det var surrealistiskt. 75 kubikmeter grejer hade vi.


Flyttkaruselllen började egentligen redan ett år innan, i februari 2008 när Kurre blev erbjuden den tjänst han har idag. Jag skulle kunna skriva en bok om de två senaste åren men jag ska sammanfatta det lite snabbt:

Tufft.Omvälvande.Lärorikt.Och crazy.

Flash mob

Man är ju inte sjutton längre... (Hänger inte riktigt med i svängarna!) Har helt missat det här med flash mob! Är det någon mer än jag som inte vet vad det är?! (Eller visste. För nu vet jag.) Läste en artikel om flash mob i Göteborgsposten igår. 300 personer hade samlats på IKEA för att leka kurragömma. Vilket perfekt ställe för kurragömma! Jag hade gärna velat vara med!

En flash mob är när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig plats, och där gör någonting oväntat en kort period och sen skingras direkt efter. Ofta organiseras flash mobs via internet eller telefon.

Här en bild från en flash mob tagen i januari 2008. 900 personer klev plötsligt på olika tunnelbanetåg utan brallor. Åkte en bit och skingrades sedan.


Foto: freshenmeup.com

Det finns hur många exempel som helst på mer eller mindre avancerade flash mobs. Här kan du kika på en riktigt avancerad variant från Centralstationen i Antwerpen.

Jag har bedrivit lite research angående fler flash mobs i Göteborg. Den 7 mars kommer människor att samlas för att under fem minuter "frysa" och stå helt stilla i Nordstan. Syftet? Ja, det vet jag inte. Skapa lite förvåning bara, och kanske få någon att stanna upp i shoppingstressen. Själv funderar jag på att att anordna en flash mob på ICA i Mörlunda. Kanske en BANG BANG flash mob. Vet du inte vad det är så får du ta reda på det själv.

Kan själv

Jag sjunger fortfarande ensamhetens lov! Kurre och kottarna fortsatte till Mörlunda och kommer hem idag istället. Bonustid för mig själv alltså. För första gången på flera år känner jag mig utvilad; hjärnan är kristallklar och jag är full av energi!

När jag var ute och slängde sopor på morgonen såg jag en massa små musspår mellan ladan och vårt hus. Mössen har tack och lov hållit sig borta ett tag men nu undrar jag om det inte är invasion på gång igen. Eftersom varken påminnelser eller tjat verkar fungera på min man så har jag idag fått vidta vissa musförhindrande åtgärder på egen hand.

Vi har två stora kökslådor där vi bland annat förvarar bröd och lite specerier. Om det är nånstans mössen kommer på besök så är det dit, det finns nämligen ett hål i väggen bakom lådorna. På senare tid har lådorna stått tomma och vi har fått ha "lådsakerna" i skåpet bredvid. Därinne råder kaos. Öppnar man riskerar man att få brödkaveln i huvudet eller så ramlar alla mina tiotusen bullformar ut. Och så basmatiriset, som ALLTID tippar framåt och läcker ris på golvet. Sånt gör mig galen! Jag måste snabbt kunna hitta saker och ha var sak på rätt plats. Gärna prydligt kategoriserat och ordnat i bokstavsordning eller i färgskalor också. (Jag vet att det är lite neurotiskt.)

Nu har jag fått nog och har fixat hålet! Det blev kanske inte världens snyggaste påbyggnad i skåpet men det fungerar. Jag har varit ute i ladan, klättrat på stege för att hitta masonit, sågat ut en liten bit med Elis lilla lilla bågsåg (heter det så?) och sen spikat fast biten med en massa pyttespikar med Elis lilla lilla hammare.
Jag orkade bara inte leta reda på Kurres grejer, han kan i princip lägga dem varsom helst. (Hittade en tång i hans kalsonglåda häromdagen till exempel.) Om ni har sett vilka pyttesmå tänder en sån här pyttesåg har förstår ni hur lång tid det tog att såga masoniten. Det hade nog gått snabbare att slita itu en bit.... Det var inte helt enkelt att hamra med pyttehammare inkrupen i skåpet heller för den delen...


Jag vill inte skryta med min företagsamhet men jag är ändå lite stolt över mig själv. Jag tror att jag ska skaffa mig en sån där tisha som treåringar har med trycket: KAN SJÄLV.

Ett hav av piggar

Med 8820 plastpiggar i ryggen grundar jag för en perfekt helg!

Milda Matilda vad jag njuter!!! Jag har idag avslutat mitt lilla vikariat på Garnvindeskolan och sedan kommit hem till ett tyst och stilla hus. Pappan och barnen har åkt en tur till Växjö och kommer inte tillbaka förrän imorgon. Det här är min första ensamma kväll, natt och morgon sedan barn nummer två landade i vår familj. Inga krav eller måsten kommer i närheten av mina heliga ensamma timmar, bara så ni vet!

Jag har joggat en runda och njutit av frisk luft, fina lantliga vyer och känslan av starka vältränade muskler som jobbar i kroppen. (Sanningen är den att jag slet mig runt rundan och tänkte att "nu lägger mig ner och dör" efter varje uppförsbacke.) Nu har jag slappnat av på Yantramattan, duschat, satt på Kent så det dånar och håller på och fixar med kvällens middag för ensamma mamman. (Sen har jag kollat i spegeln om det syns några snygga muskler på magen typ. Med tanke på att varenda muskel i kroppen arbetade som sjutton under löparrundan och nu skakar lite lätt borde de ju ha vuxit lite. Det hade de inte.)

Visst blir ni lite avis på min lyxiga tillvaro just nu?! För mig är ensamhet hårdvaluta i alla fall. Ha en skön helg!

Mormorsrutor

Handarbete pågår! Två fina filtar med virkade mormorsrutor till de små barnen ska det bli. Vem kunde väl tro att virkat skulle få sånt uppsving hos 2000-talets morsor?! Allt kommer igen minsann!

Tyvärr kan jag inte skryta med att det är jag som virkar så prydligt. Nä, det är mormor Birgit förstås. Mormor virkar mormorsrutor som ska bli mormorsfilt! Passande arbete för en mormor!

Bild på färdigt resultat kommer så småningom!

Hoppas att ni alla får en skön onsdag!

Helgens aktiviteter

Skön helg har passerat. Vi har hunnit med lite vila, god mat, bra film, uteaktiviteter, och en massa plock här hemma. Elis har övat sig på olika bajs. Om och om igen. Han har varken tid att äta eller sova längre. Vill bara sitta vid datorn och öva sig på olika bajstyper på Bolipompa. Trevligt.


Filippa och Elis från dagens snowracing.


Och så... Tro det eller ej, men de här skorna har varit ute på tur! De har fått vila länge men nu blir det nya tider! Till sommaren ska jag ha slitit ut dem!

Förrädisk kombination

Vilken fantastik vinter vi har haft (och har)! Så här lång vinter med början i december vet jag faktiskt inte när vi hade senast!

Jag gillar att vara ute och promenera i snö och kyla men söndagens långpomenad med hela familjen gav en aning bitter eftersmak. Lydia fick köldskador på kinderna och efter läkarens förmaningar är det bara att hålla sig inne med henne. Förmodligen får hon inga bestående men av skadorna men kyla tillsammans med vind är en förrädisk kombination som jag i fortsättningen kommer att ha respekt för!

Största delen av promenaden låg Lydia och sov i vagnen men sista biten satt hon upp och det var tillräckligt för att hon skulle förfrysa sig. (Bebiskinder är känsliga och hennes goa runda kinder "står ut" lite och exponeras extra mycket.)

Jag har nu läst på lite mer om det här med vindavkylning. Blåser det 10 m/s och det är -16 grader ute kommer bar hud att få köldskador inom 30 minuter trots att man är i rörelse. Är det -13 grader ute, som det var den här dagen och blåser ett par m/s blir kylan mot huden ca -20 grader.



Tur att man kan vara inomhus och busa med storebror i stora sittpuffen!

LEV livet!

Det är "vanlig" vecka och alla helger kring jul och nyår är över. Idag är det tjugondedag jul och julsakerna ska ut. Det vankas tulpaner och semlor på våra bord istället.

Elis har börjat dagis igen efter julledigheten och vardagen är här. Livet rullar på och visst känns det att man lever! Tröttheten värker i kroppen, barnens skratt och bus värmer mitt hjärta, jag njuter av blöta pussar, prat och gnäll ger mig sår i öronen. Det är väl så det är. Livet alltså. En enda salig blandning.

Jag bakar bullar idag och eldar både i köksspis och kamin för att få go värme till jäsningen. Det sprakar så gott i köksspisen och det påminner mig om mormor, morfar och barndom. Får en ingivelse att ringa mormor och prata om barnens framsteg och vedspisknastret. Men varken mormor, morfar eller min barndom finns ju längre. Nu finns bara härliga minnen kvar. Och saknad. Det är ju också livet. Förändringar. Och tid som går.

Mormor och jag har bakat massor med bullar genom åren, nu är det jag som är stor och vet hur man gör. (I alla fall nästan lika bra som mormor.)
Varje gång Elis hör eller ser en ambulans säger han:
"Gammelmormor har slagit sig så nu åker hon till himlen igen. Men hon syns väldigt dåligt...."
Jag ler och sörjer. Det är märkligt att man kan känna glädje och sorg på samma gång. I vilket fall; att leva känns!

LEV ditt liv!
Kram på er alla!

(Fotot idag från mormor och morfars hus, Gråssfall)

Hyss

Anders lär Elis hyss så fort han kommer åt! Det nya är att hajen ska vara med på toan. Smidigt. Tack tack! Elis har också börjat med att dra ner byxorna och visa rumpan samtidigt som han skrattar högt åt sig själv. Först sa han att han hade sett det på Svampbob Fyrkant (TV-program) men idag sa han att det var Anders som hade visat honom. Hm! Jag får visst börja styra upp deras lekar lite... Och det där med grek kör Elis fortfarande med så han verkar få vissa bestående "men" av de där hyssen.

Vi har annars haft en ganska stillsam lördag med skön långpromenad. Rosiga och skönt trötta satt vi sen alla fyra en stund framför brasan och njöt. Brasa = vardagslyx som alla borde ha hemma!

Bort dig!

Min lillebror Anders är här och hälsar på. Han ska jobba i Göteborg två dagar och passar på att glädja oss med ett besök. Elis har väntat hela dagen och har första tjing, sen ska jag få min beskärda del. Vid datorn. Med lillebror som kan mer än mig om sånt.

Just nu leker Elis och Anders glatt på Elis rum och varken pappan eller jag får vara med. "Bort dig", säger Elis och puttar ut mig ur rummet när jag kommer med kameran. "Bort dig" används vid "speciella" tillfällen; när han vill vara ifred med någon viktig person eller när han sitter på toa och bygger björnar.

Smalt=kallt

Tur att man har tak över huvudet! Vintern håller i sig och det är riktigt bistert, men å så vackert!!

Vi har fyra rådjur som besöker oss varje kväll för att leta mat. Elis tittar på dem med skräckblandad förtjusning. Jag tycker synd om dem, det måste ju vara iskallt att trippa omkring med så där smala ben utan underhudsfett i den här kylan! Jag vet själv hur jag frös som barn. Smal som en pinne med långa, långa ben utan en gnutta fett. Hu! Tur att man ändrar sig och att termobyxans utveckling har gått framåt!

Imorgon börjar Kurre jobba igen efter skön julledighet och snart går 2010 in i sina vanliga rutiner.
Nu ska jag lata mig i soffan med mycket bra bok (Skumtimmen av Johan Theorin)! Trevlig trettondagskväll!


Ps. Vår bil är rengjord och fit for fight igen. Skönt! Jag har dessutom lyckats vara så skärpt att jag tankat hyrbilen med rätt bränsle (etanol). Också skönt.

Doris

Kvinnonamnet Doris är ett grekiskt namn som betyder "gåva" eller "från havet". Eventuellt kan betydelsen också vara "dorisk kvinna".

Doris började användas som namn i Sverige i början av 1800-talet. Namnet var populärt under första hälften av 1900-talet men har sedan avtagit i popularitet. På 1960-talet kom namnet Doris, att bli ett smeknamn för raggarbrudar, så som Sune var smeknamnet för raggare.

Kända "Dorisar" är bland annat Doris Lessing, Storbritannien som 2007 fick Nobelpriset i litteratur... och så nu jag. Fast med prefix framför. Kurres väldigt roliga kollega, Clas har nämligen döpt om mig till Diesel-Doris. Oj, oj, oj så festligt! Hm. (Förstår du inte varför kan du läsa här.)

Segt i den grå substansen

Min lillebror hotar med att sluta följa min blogg för att jag har producerat så få inlägg på sistone. Ska försöka skärpa mig... Men visst är det konstigt att när man är ledig (läs Kurre är ledig) och har mera tid så går allt så mycket långsammare. Och det är väl så det ska vara antar jag.
Vi tar det just nu ganska lugnt och njuter av ledigheten. Inte en enda väska är uppackad efter smålandsresan än och jag struntar faktiskt i det! Vädret är fantastiskt, men kallt; - 18 grader idag på morgonen, solen strålar och det är gnistrande vitt.
Igår åkte vi snowracer och pulka på förmiddagen och på eftermiddagen hälsade vi på hos familjen Corneskog som har utökats med en liten lillasyster. En underbar Tyra kom till världen den 5 december. Grattis, grattis!

Tyvärr kan jag inte presentera några bilder från våra senaste upptåg. Julfirandet verkar ha gjort min hjärna extra slö. Överföringskabeln till kameran blev kvar i snön i Gråssfall när vi hälsade på där på nyårsafton och alla mina smycken lämnade jag kvar hos mamma och pappa. Ja, och så det där med bensinen i bilen... Hoppas att det bara är nån tillfällig svacka bland de grå cellerna.


Lyssna på lite go mysig från Amanda Jenssen och njut en smula!