söndag 24 januari 2010

Kan själv

Jag sjunger fortfarande ensamhetens lov! Kurre och kottarna fortsatte till Mörlunda och kommer hem idag istället. Bonustid för mig själv alltså. För första gången på flera år känner jag mig utvilad; hjärnan är kristallklar och jag är full av energi!

När jag var ute och slängde sopor på morgonen såg jag en massa små musspår mellan ladan och vårt hus. Mössen har tack och lov hållit sig borta ett tag men nu undrar jag om det inte är invasion på gång igen. Eftersom varken påminnelser eller tjat verkar fungera på min man så har jag idag fått vidta vissa musförhindrande åtgärder på egen hand.

Vi har två stora kökslådor där vi bland annat förvarar bröd och lite specerier. Om det är nånstans mössen kommer på besök så är det dit, det finns nämligen ett hål i väggen bakom lådorna. På senare tid har lådorna stått tomma och vi har fått ha "lådsakerna" i skåpet bredvid. Därinne råder kaos. Öppnar man riskerar man att få brödkaveln i huvudet eller så ramlar alla mina tiotusen bullformar ut. Och så basmatiriset, som ALLTID tippar framåt och läcker ris på golvet. Sånt gör mig galen! Jag måste snabbt kunna hitta saker och ha var sak på rätt plats. Gärna prydligt kategoriserat och ordnat i bokstavsordning eller i färgskalor också. (Jag vet att det är lite neurotiskt.)

Nu har jag fått nog och har fixat hålet! Det blev kanske inte världens snyggaste påbyggnad i skåpet men det fungerar. Jag har varit ute i ladan, klättrat på stege för att hitta masonit, sågat ut en liten bit med Elis lilla lilla bågsåg (heter det så?) och sen spikat fast biten med en massa pyttespikar med Elis lilla lilla hammare.
Jag orkade bara inte leta reda på Kurres grejer, han kan i princip lägga dem varsom helst. (Hittade en tång i hans kalsonglåda häromdagen till exempel.) Om ni har sett vilka pyttesmå tänder en sån här pyttesåg har förstår ni hur lång tid det tog att såga masoniten. Det hade nog gått snabbare att slita itu en bit.... Det var inte helt enkelt att hamra med pyttehammare inkrupen i skåpet heller för den delen...


Jag vill inte skryta med min företagsamhet men jag är ändå lite stolt över mig själv. Jag tror att jag ska skaffa mig en sån där tisha som treåringar har med trycket: KAN SJÄLV.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar