Smalt=kallt

Tur att man har tak över huvudet! Vintern håller i sig och det är riktigt bistert, men å så vackert!!

Vi har fyra rådjur som besöker oss varje kväll för att leta mat. Elis tittar på dem med skräckblandad förtjusning. Jag tycker synd om dem, det måste ju vara iskallt att trippa omkring med så där smala ben utan underhudsfett i den här kylan! Jag vet själv hur jag frös som barn. Smal som en pinne med långa, långa ben utan en gnutta fett. Hu! Tur att man ändrar sig och att termobyxans utveckling har gått framåt!

Imorgon börjar Kurre jobba igen efter skön julledighet och snart går 2010 in i sina vanliga rutiner.
Nu ska jag lata mig i soffan med mycket bra bok (Skumtimmen av Johan Theorin)! Trevlig trettondagskväll!


Ps. Vår bil är rengjord och fit for fight igen. Skönt! Jag har dessutom lyckats vara så skärpt att jag tankat hyrbilen med rätt bränsle (etanol). Också skönt.